-Ultraljud övre buk:
Undersökning av levern, gallvägarna och gallblåsan. Dessutom bedömning av mjälten, njurarna och de synliga delarna av bukspottkörteln (när det gäller bukspottskörteln är ultraljud första linjes undersökning, säker bedömning av bukspottskörteln görs bäst med datortomografi).
-Ultraljud njurar, urinblåsa:
Bedömning av njurar och urinblåsa. Det kan vara svårt att hitta njurstenar med ultraljud ibland, beroende på storlek och konsistensen men oftast går det bra.
-Ultraljud bukvägg:
Ultraljud av bukväggen görs för att kunna hitta bråck eller försvagningar i bukväggen oftast i ljumskarna men även vid och ovan naveln.
– Ultraljud aorta/kroppspulsådern:
Ultraljud av buken med bedömning av kroppspulsådern och de större kärlen i bäckenet, bl. andra vid misstanke om utvidgning (aneurysm)/bråck.
-Ultraljud sköldkörtel:
Man kan undersöka struma (förstorad sköldkörtel) och eventuella andra förändringar samt bedöma om det finns förstorade lymfkörtlar i närområdet.
-Ultraljud pung/scrotum:
Vid undersökningen upptäcks patologiska förändringar, t.ex. infektioner, inflammationer, varicocele, cystor och tumörer. Dessutom undersöks kännbara knölar eller andra kännbara fynd.
-Ultraljud mjukdelar (knölar):
Bedömning av alla kännbara knölar och förhårdnader i eller under hudytan. Exempelvis fettknölar (lipom), aterom m.m.
OBS! Knölar på bröst undersöks på specialiserade bröstmottagningar.
-Ultraljud hjärta:
När blodet pumpas genom hjärtat uppstår ibland små virvlande rörelser (turbulent blodflöde) som ger ett ljud. Det kallas för blåsljud i hjärtat. Blåsljud ger ibland inga besvär. Men ibland kan man behöva behandlas med läkemedel och i vissa fall opereras, när ett alvarligt klaffel relaterat till åldrande, sjukdom, infektion, trauma eller ett medfött hjärtfel finns i hjärtat. Vid andra fall kan hjärtat blir förtjockat (pga förhöjt blodtryck eller pga ärftlighet) eller förstorat på annat sätt. Ibland skadas hjärtmuskeln pga en infarkt (kranskärlssjukdom). Vid dessa fallen föreligger oftast hjärtsvikt som kräver behandling och uppföljning. Man hittar sådana fel med hjärtultraljud.
-Vilo-ekg:
Man blir uppkopplad till en EKG-apparat via kablar (elektroder) i kroppen med hjälp av små plattor eller små klisterlappar som placeras på bröstkorgen, handlederna och vristerna. Undersökningsresultatet registreras i dator och kan skrivas ut på papper.
Elektroderna fångar upp och registrerar hjärtats elektriska aktivitet för att diagnostisera hjärtrytmrubbningar och andra tillstånd.
– Carotisduplex (ultraljud på halskärl):
För att undersöka de stora blodkärlen som går till hjärnan. Metoden används vid misstanke om förträngningar i kärlen och bildning av plack där som kan ge en stroke. Med hjälp av en givare skickas ultraljud mot halsen och skapas bilder av halskärlen. Smärtfri undersökning.
-Arbets-ekg:
Det görs med hjälp av en ekg-apparat och en speciell cykel (ergometer). Ekg registreras i vila före cykelarbete, kontinuerligt under arbete på testcykeln och efteråt liggande på undersökningsbritsen. Arbetsprovet ger information om hur hjärtat arbetar och vi kan få information om cirkulationen i hjärtats kranskärl för att avslöja kärlkramp och för att bedöma arbetskapaciteten. Ibland kan störningar i hjärtrytmen avslöjas vid arbetsprovet.
-Ultraljud njurdoppler (UNPI):
Man undersöker njurartärer med ultraljudsapparat för att avslöja förträngningar där som kan orsaka högt blodtryck.
.
